PU17 Silver i Kungälv

P91-92 tog silver i Trekungaslaget i helgen efter en mycket stabil insats. Läs mer om det här…

I helgen var P91-92 nere och spelade i Kungälv Volly:s turnering Trekungaslaget. Ursprungligen hade träningsgruppen tänkt spela med två lag, men pga skador m m så bantades det ner till endast ett lag.

Att det "bara" blev ett lag hade den positiva med sig att lagkänslan och sammanhållningen gruppen blev extra stark. 

Vi reste ner 2 ledare och 11 spelare, varav en var skadad som enbart hängde med för att stötta laget – mycket imponerande!

SVK och US Cagnes efter matchen

Gruppspelet inleddes med en explosionsartat start mot norska Skjeberg som enkelt besegrades med 25-10, 25-17. Tändningen var så stark inför första matchen att norrmännen måste ha undrat vad som drabbade dem. Att SVK dessutom gjorde sin debut i de nya lila Puma-tröjorna gjorde nog sitt till för att höja stridsmoralen.

Därefter blev näste motståndare Halmstad. Vid ställningen 21-17 i första set blev det mentala problem för SVK då de började undra om det verkligen skulle gå så här lätt. Man vinner inte på att spela fegt, så Halmstad vände och tog första setet med 23-25. Efter genomgång av i pausen släppte det igen och man tog en ledning med 18-8 i andra set som sedan vanns med betryggande 25-16. Tack vara detta vann vi gruppen på bättre bollskillnad än Halmstad.

Kvartsfinalen spelades på söndagen mot Värnamo. Detta var den minst lyckade insatsen denna helg, mycket beroende på underskattning. Att växla upp och börja spela bra på beställning är svårt och andra set innehöll inte mindre än 9 servmissar. Trots detta vanns kvarten med 2-0. Ser man det positivt så visar det att laget vinner även då spelet inte funkar som bäst.

Semifinalen spelades mot värdlaget Kungälv i Idrottshallen. Nu började det samlas publik vilket gav en härlig stämning. Första set blev en lysande uppvisning i hur bra killarna kan spela. Man ryckte fram till ledning 14-6 i första set och vann det klart. I andra set uppstod en märklig situation då Kungälv var tvungen att byta ut en spelare som skulle spela i finalen i PU15. In kom en modig kille, född 95, dvs 4 år och ca en meter förliten, vilket ställde till det för SVK. Var det just att spike:a på honom? Här tappades en klar ledning innan man tillslut vann med 28-26.

Finalen blev något av det häftigaste killarna upplevt i sitt Volleyboll liv. Ett gästande franskt lag, US Cagnes, hade gjort processen kort med allt motstånd via ett spel som det talades om i hallarna. Södertelges duktiga 91:or föll med 0-2 i andra semin och blev helt av med byxorna i första set, men gjorde sedan ett mycket imponerande andra set där man fick 22-25. SVK:s killar såg ut som rädda hundar med svansen mellan benen. Skulle man verkligen spela final mot fransmännen? Man hade en känsla av att man skulle bli förnedrade och det inför storpublik.

Ett steg till! Timmen innan finalen började vi ladda och bestämde oss för att ta ett steg till i vår utveckling. Det fanns ingenting att förlora och inget skäl att hålla igen i finalen.

Finalen var sista matchen i Idrottshallen i Kungälv innan prisutdelningen och spelades inför fullsatt läktare. En liknande stämning var det länge sedan det var på en PU17 match. US Cagnes spelade med en riktigt tuff offensiv och slog hårdare serve:ar och spike:s än killarna någonsin varit med om. Att säga att matchen var jämn är nog inte rättvist, men SVK-gänget presterade det bästa spel man gjort hittills och föll med flaggan i topp med 16-25, 19-25. På pluskontot noterar vi eget spel med anfall som inte ens fransmännen kunde ta, försvarsspel som fungerade mot tufft motstånd, poänggivande block mot fransmännen samt en fightervilja ända in över mållinjen.

Siffrorna var nog helt rättvisa och det är bara att lyfta på baskern för US Cagnes och tacka för utbildningstillfället. Det är ett minne som varken spelare eller ledare kommer att glömma på mycket länge. Att möta duktiga inhemska lag framöver kommer inte att vara lika svårt efter denna upplevelse.

Till sist måste PU17-truppen även passa på att tacka den fantastiska publiken. Stämningen i hallen var faktiskt så att man fick gåshud.