Fyra turneringar – fyra finaler!

Vilken säsong vi har! Utöver divisionsspel har Damer D aka F03/04, i lite olika konstellationer, deltagit i fyra turningar denna säsong som slutat: Kungälv U18 = silver, SVC U16 = silver, SVC U18 = silver och nu senast U16-Mästerskapen = silver. Det innebär, som rubriken redan avslöjat, att i alla turneringar vi ställt upp i hittills den här säsongen har vi gått till final. Det är en utveckling som man knappt vågat hoppats på och än mindre förväntat sig. Och vi har dessutom ytterligare en turnering kvar i form av U18-SM senare i vår innan vi tar av oss skorna och går ut i sanden.

Näst bäst i Sverige
U16-Mästerskapen, eller U16-SM som det också kallas, samlar de bästa spelarna i landet födda 2004 och yngre. Totalt 53 lag var anmälda i lite olika klasser och det skulle krävas 162 matcher innan de olika pristagarna kunde utses. Eftersom en del klubbar är små eller har små träningsgrupper kan man också få dispens för en överårig spelare, vilket även Sollentuna F04 fick detta år eftersom den tunna truppen försvagats ytterligare av skador strax före tävlingarna. Till Falköping åkte så 8 flickor födda 04, varav en inte kunde spela alls, en spelade hårt tejpad och därtill några som hade känningar av småskador efter en lång säsong. Laget kompletterades därför med Ella Ängelid (-03) och två F06 i form av Linnea Österdahl och Linn Ellingsson som normalt spelar 4-manna level 5. En spännande mix minst sagt.

Sollentuna hade lottats i den enda 5-lagsgruppen tillsammans med IFK Helsingborg, KFUM Jönköping, Lidingö och Ljungby U15 – där vi endast hade mött Lidingö tidigare. Första matchen på lördag morgon var mot Helsingborg och starten var klassisk: det var fullt av Sollentuna-tröjor på plan 1 klockan 09:00 i Freja-hallen men spelarna var mentalt på ett helt annat ställe. I början är vi inte med alls, det är fumligt, nervöst, okoncentrerat – ja rent av uselt – men vi lyckas ändå vinna första setet och det skulle visa sig vara startskottet på en häftig resa. I andra set är det inget snack längre och vi vinner till slut matchen med 2-0 (25-19, 25-11).

Morgonmatcher har varit något av vår akilleshäl och nu hade vi lite tur med lottningen. Efter den första matchen fick vi, efter det obligatoriska dömandet, en lång paus innan match 2. Klockan 13:00 mönstrades KFUM Jönköping med flera starka U16-tjejer mot Sollentuna i vad som skulle bli vår bästa match för dagen. Vi hade bra koll på deras duktiga kantspelare och lyckades med starka servar och bra eget anfallsspel göra processen kort. En på förhand tuff uppgift slutade med en övertygande seger 25-15, 25-14.

Turneringar har olika typer av utmaningar, en är att hålla energinivån uppe trots att syrenivån i hallen sjunker och ljudvolymen suger musten ur spelarna allt eftersom tiden går. Spela – döma – spela är den knepigaste av ekvationer och vi fick uppleva den när vi tog oss an Lidingö i vår tredje match för dagen. De visade sig också vara det näst bästa laget i gruppen och gav oss en rejäl kamp. Vi var dock det starkaste laget och vann rättvist med 25-19, 25-22. Klara för A-final hade vi fått informationen om att ett set skulle räcka mot Ljungby för att vinna gruppen. Vi ville dock mer och vann matchen med 25-13, 25-15. Fyra gruppmatcher slutade med fyra segrar 2-0. Det var rätt kul att gå och äta middag den kvällen.

Det är kul att spela volleyboll. Foto: Robert Boman.

Mot SM-final
Gruppspel är en sak, slutspel något annat. Eftersom vi spelade i en 5-lagsgrupp hade vi räknat ut att vår motståndare (som var den bästa av 3:orna) skulle komma från just vår grupp. Vad vi inte hade räknat ut var att det skulle bli Jönköping som på pappret var ett starkt lag – och som verkade ha läst det pappret under natten. Det var ett helt annan Jönköping som kom till kvartsfinalen på söndagsmorgonen. Den tidiga matchstarten 08:00 var i sig en utmaning men nu var det en helt annan match än i första mötet. Vi hade betydligt svårare att sätta dem under press och de attackerade på ett helt annat sätt än dagen innan. Matchen blir stentuff och vi förlorar första set 27-29. Då bestämmer sig tjejerna för att vi ska vidare! Vi vinner andra set 25-22 och leder sen tredje set med 10-1 innan Jönköping gör ett sista ryck. Det är små marginaler som avgör men vi har dem på vår sida denna gång och vinner avgörande set med 15-12. Efteråt säger tjejerna att de kunde använda sig av erfarenheterna de fått under säsongens divisionsspel där vi flera gånger förlorat både ett och två set men ändå lyckats vinna matcherna. Nota bene…

Vi hade nu nått längre än vad vi hade som målsättning men vi är inte nöjda, nu skulle vi slåss på riktigt om medaljerna. Semifinalerna faller ut så att det blir ett rent Stockholmsderby i den ena mellan Vallentuna och Sollentuna och ett rent Skånederby i den andra mellan Engelholm och Ystad. Vi hade revansch att kräva av Vallentuna efter förlusten i SVC men Vallentuna hade med ytterligare några starka spelare som saknades då. Vi var dock stärkta av segern mot Jönköping i kvartsfinalen och tittade aldrig bakåt. Efter en riktigt bra genomförd match slutade segern 25-19, 25-17 och vi hade säkrat en medalj. Engelholm slog därefter Ystad med 2-1 och det skulle bli en liten repris av finalen i Mikasa-challenge från året innan.

I finalen mellan Engelholm och Sollentuna möttes inte bara två av Sverige bästa ungdomslag, utan även några av Sverige bästa servare i sin åldersklass. Med en näthöjd på 210 blev det ett servkalas och i ärlighetens namn blev det därutöver inte så särskilt mycket spel. Vi drar det längsta strået och vinner första set med 25-21 och känner redan vid sidbytet att Engelholm är skärrade. Vi leder sen med 12-7 i andra set och är rätt trygga i händelsernas utveckling. Sen servar de sönder oss och vi förlorar till slut setet 22-25. I avgörande set blir utvecklingen i stort set densamma. Vi leder 6-2 innan de sätter 10 raka servar. Sen orkar vi inte resa oss och förlorar till slut setet med 9-15 och finalen med 1-2 i set. Diskussionen om att det nog är dags att höja näten i FU16 hade börjat långt tidigare, men den fick definitivt ny kraft efter den här finalen. Engelholm var dock det bättre laget den här gången och vi var inte sena att gratulera dem till segern.

Ska vi se resultatet i ett lite historiskt perspektiv kan vi konstatera att förra året åkte vi med rätt stora förhoppningar och till viss del även förväntningar till Falköping med resultatet att vi kom näst sist i B-slutspelet. I år var förutsättningarna tuffare och målet lägre satt. Vi siktade på att ta oss till A-slutspel och vi slutade tvåa i Sverige. Det är svårt att inte bli imponerad av tjejernas prestation och vi var alla väldigt nöjda när vi lämnade tävlingen med en silvermedalj runt halsen.

Vi lämnar också Falköping med många intryck. Att ytterligare ett syskonpar i form av Sofia och Linnea Österdahl spelar i en SM-final tillsammans följer en fin Sollentuna-tradition med många namnkunniga föregångare. Att gå från nybörjare till att starta i en SM-final på mindre än två år som Estelle Hammar gör är inget annat än imponerande. Men alla framgångar och medaljer till trots är nog det som lämnar det starkaste intrycket den fina kommentar som en av föräldrarna till Vallentunas tjejer lämnade när vi satt och tittade på deras semifinal: ”Hälsa era tjejer att de är fantastiska. Varje gång de går förbi och vi spelar säger de: Heja Vallentuna! Det är så himla fint.”

Silverlaget fr vänster: Jonas Nordmark, Elin Sandvall, Hana Shokor, Estelle Hammar, Lisa Laurin, Sofia Österdahl, Sigrid Stjernberg, Alma Normark, Ella Ängelid, Tergel Gansukh, Linnea Österdahl, Linn Ellingsson och Mathias Österdahl.