Lovisa Bergh i damlaget ny Sollentunaprofil

Lovisa Bergh är framlyft som en av nyckelspelare i årets damlag. Här får alla chans att veta lite mer om henne. 

Namn och smeknamn:
Lovisa men brukar kallas Lovi eller Lovan
 
Född:
Januari 1989
 
Familj:
Mamma, Pappa och min bror Kristofer
 
5 korta frågor –

Favoritmaträtt:
En pizza är aldrig fel

En film jag sett mer än 5 ggr:
Gladiatorn

I min iPod lyssnar jag nu mest på:
Allt möjligt

Hemsida jag inte klara mig utan:
Facebook

När mobilen ringer så är det oftast:
Mamma och pappa
 
Du studerar på dagtid, berätta om vad och vilka planer du har när du blir ”stor”?
Jag började studera Sjukhusfysik på SU nu i höstas och än så länge är det väldigt roligt. Så som det ser ut nu blir det en sjukhusfysiker av mig.
 
Hur länge har spelat volleyboll?
Jag började spela volleyboll när jag skulle börja 7:an, så jag är inne på år nummer 8 nu.
 
Vad fick dig att börja med just volleyboll och vem var din första tränare?
Jag spelade tennis innan, men tyckte att det var väldigt tråkigt att alltid spela ensam. Så jag var sugen att börja med någon lagsport. Fick prova på volleyboll på ett sommarläger och det var så det började. Min första riktiga tränare som jag hade var Lennie Sverin i Svedala, det var mycket tack vare honom som jag fortsatte med volleybollen.
 
Vad är roligaste volleybollminnet från ungdomsåren?
Har många roliga minnen, allt ifrån speciella matcher man kommer ihåg eller bara roliga saker som har hänt. Men ett av de bästa var när Johanna Falk inte kom med tåget i Jönköping när vi skulle till JSM. Johanna är en tidsoptimist och det har skapat många roliga minnen. Men den här gången var speciell eftersom hon gjorde så många tabbar på samma gång. Hon hann inte med tåget så hon tog det efter men vad hon inte visste var att det var ett snabbtåg som kom in 20 minuter tidigare, vi stod och väntade på henne men inte kom det någon Johanna fast tåget kom. Vi ringde henne och hon sa att hon inte var framme än. Men när tåget började rulla vidare såg vi henne i fönstret. Så hon fick åka vidare till nästa station.  Johanna är lite speciell.
 
Ett annat minne som är helt är underbart, var när jag spelade RIG och vi vann över Sollentuna på hemmaplan, det var en speciell känsla.
 
Varför blev det Sollentuna efter RIG? 
Jag kände att jag ville testa på något nytt, alltså inte flytta tillbaka hem. Stockholm lät som ett mycket trevligt alternativ och eftersom jag antagligen ville studera där så tänkte jag att det kunde passa bra med ett “prova-på-stockholm-år”.  Sen så var vi faktiskt fyra stycken som gick direkt från gymnasiet till Sollentuna och det spelade såklart också en stor roll . Sen har jag stannat i Sollentuna och jag trivs mycket bra
 
 
Har du någon förebild inom volleyboll eller inom någon annan sport?
Nej har tyvärr inte det, men jag inspireras av många.
 
Du gick på volleybollgymnasiet (RIG). Berätta om hur det kändes innan (när du sökte), under och hur du ser på det nu efteråt. Har du några tips till de som funderar på att söka nu?
Volleybollgymnasiet var en väldigt rolig upplevelse, man utvecklades både socialt och volleybollmässigt. Jag minns hur glad jag blev när jag kom in, kände många som redan gick där och ville verkligen bli antagen. Det var absolut tre roliga år och man har vänner för livet.  Visst det var lite jobbigt att flytta hemifrån när man var 16 men jag ångrar det inte. För er som ska söka så säger jag bar att i alla fall testa det.
 
Har du någonsin varit skadad och hur hanterade du det i så fall?
Jag har inte haft några allvarligare skador och det är jag väldigt glad för. Det värsta har nog varit en axelskada som jag fick i tvåan på gymnasiet. Den hade jag från och till i ungefär 1 år. Väldigt jobbigt men genom att göra rehab och och gymma byggde jag upp mina axelmuskler och då försvann den till slut vilket var väldigt skönt.
 
Du spelar på lite olika positioner i damlaget. Hur gör du för att ställa om?
Ja det har ju blivit en hel del positioner i år, väldigt kul faktiskt. Center har jag alltid varit så det är inte det som är klurigt, mer problem blir det på kanten när man helt plötsligt ska in och ta servemottagning. Men än så länge har det gått bra, det gäller bara att tänka på rätt saker.
 
Vad har du för mål med volleybollen och vad driver dig?
Ja mitt mål har länge varit att ta SM-guld. Har ju tyvärr inte lyktats på ungdomssidan efter många chanser. Så det blir väl att vinna på senior nivå då.
 
Vad skulle ett SM-guld betyda för dig?
Nej jag känner väl bara att det hade varit så himla kul. Såklart är inte Sm guld allt, men det hade varit en underbar upplevelse.
 
Hur är det att ha en transatlantisk tränare?
Jo det känns väldigt bra och Dave är jätteduktig som tränare.  Det är alltid kul med nya tränare för ingen är den andra lik. Har haft många olika sorters tränare och Dave tillhör nog en av de lugnaste och mest sansade. Det känns tryggt att ha Dave som tränare.
 
Till sist, kan vi få höra lite skvaller om laget och om Dave…?
Svår fråga, finns tyvärr inget svar. Vi är ju så fruktansvärt ordentliga allihopa……….
 
En bonusfråga: Hur upprätthåller du dialekten efter två år i Stockholm? Tycker mamma att du numer pratar Stockholmska eller tycker dina lagkamrater att du fortfarande har din härliga Skånska kvar?
Ja skånskan är det nog inget fel på, den håller i sig, Det har nog inte gått en vecka utan att i alla fall någon kommenterar eller upprepar vad man säger. Men enligt mamma så har den planats ut lite, men det fixas lätt till med ett hemmabesök eller ett långt telefonsamtal.