U19 Silver – coachens analys

Sollentunas killag tog silvret i U19 SM som spelades i Katrineholm 2-3 maj. Laget gick fram till final utan setförlust men väl där fick de ge sig med 1-2 mot Falkenberg i kampen om guldet.

Sollentunas U19 trupp bestod av 5 st 92:or och 5 st 93:or och efter JSM-guldet helgen innan kändes allt på topp, även om två tuffa turneringar på rad riskerade att vi skulle vara lite slitna. I slutet på veckan kommer två sena återbud i sista stund och truppen som reser ner på lördag morgon är reducerad till bara 8 spelare. Hemma får en center och spiker stanna, vilket gör att tänka speluppställningar snabbt får skrotas.

Speciellt RIG:arna Andreas, Andreas och Staffan hade fått slita mycket i JSM och frågan var hur mycket de skulle orka i gruppspelet för att vara fräscha i semifinal/final.

Silverlaget i U19 SM
övre raden fr v: Andreas E, Staffan, Fabian, Andreas G och Calle
undre raden fr v: Sean, Niclas, Fredrik och Fredrik L (lagmaskot)

Matchfoton nedan tagna av Laila Reppen.

Gruppspelet inleds med en dömning och direkt därefter match mot Engelholm, ett lag vi inte visste mycket om annat än att de kom sist i södra poolkvalet. Resan, dömningen samt även motståndet gör att laget inte riktigt taggade till maximalt utan går in och spelar mer på rutin, vilket räcker till 25-12. Redan i första set har pusslet börjat om att hitta den nya uppställningen som skulle göra laget starkast och till andra set så fortsätter vi stuva runt lite. Ovanan i uppställningen och för lite kommunikation gör att siffrorna inte blir bättre än 25-22. Engelholm blev det lag som därmed tog mest poäng mot Sollentuna, förutom Falkenberg förstås. Falkenberg satt och scoutade oss och måste undrat hur Sollentuna i all sin dar kunde vinna norra poolkvalet.

Eftermiddagens schema var mastigt för laget, med två matcher efter varandra 14:10 och 15:20 efterföljt av en dömning 16:30 och därefter kvartsfinal 18:30. Inte mycket vila alltså för den lilla truppen.

Staffan anfaller i kombination med Andreas G

Den bleka insatsen i första matchen fick tyvärr Uppsala lida av, för till nästa match så var killarna klart irriterade och vi kom överrens om att ge mycket energi i spelet. Det var även dags att öka trycket i vårt egena anfall och Staffan flyttades ut till sin bekanta högerposition och Andreas E fick ta vänsterkanten tillsammans med Calle. Det är spel om varje boll i första set och Uppsala gör inte alls någon dålig match, men trots det får inte de mer än 2 poäng vilka båda kommer till via att Sollentuna slår ut. I detta set lägger laget grunden till finalplatsen via att man fick igång både block/defence, gratisbollarna samt anfallsstyrkan. I andra set spelar vi likadant, men Uppsala bjuder till och slår in ett par egna poäng också, men de får jobba hårt för dem. Det blir 25-8 i andra set ock laget är faktiskt inte helt nöjda med det.

Direkt därefter är det dags för gruppfinal mot Falköping, men Falköping hade det jobbigt i matcherna innan då de saknade en del ordinarie spelare. Laget har egentligen bara en spiker som behöver prioriteras och det skall inte räcka. Tack vare att Sollentuna inte var nöjda med andra set mot Uppsala kommer det nu självmant från dem att de skall leverera lika mycket energi i denna match. Mot Falköping behåller vi samma uppställning för att sätta den på prov mot lite svårare motstånd. Falköping har svårt att komma förbi vårt block och döda bollen och samtidigt är killarna numret förstora i anfallet. Första set vinns med klara 25-15. Andra set följer samma mönster och laget har mycket bra utdelning i block medans vi börjar missa lite i det egna anfallet. Andreas och Andreas har fått spela väldigt mycket och får vila större delen av andra set, som vinns stabilt med 25-19.

Laget efter vunnen boll

En dömning och drygt 2 timmar till kvartsfinal som enligt förhandsprognosen skulle bli Malmö och som mycket riktigt också blev Malmö. Killarna dömer, fyller på med lite energi samt vilar för att försöka uppnå delmål 1 – vinna kvartsfinalen på lördagskvällen.

Vi visste att Malmö är ett lag som lever mycket på två duktiga kantspikers och det spel som Malmö visade upp i gruppspelet på banan bredvid bekräftade det också. Stärkta av energin och det fina spelet i de två avslutande gruppspelsmatcherna kändes det som om Malmö skulle få höja sig rejält för att rubba Sollentuna. Taktiken blev inte svårare än hårdprioritering i block på dessa spelare samt att utnyttja styrkan i det egna anfallet. I indelningen på matchen får Malmö känna på killarnas vilja då Sollentuna chockstartar och tar en 9-1 ledning. Som en rekyl på den starka indelningen bjuder man in Malmö i matchen men vid 16-14 trampar man på gasen igen och spelar 9-4 igen på nästföljande bollar och vinner setet med 25-18. I andra set blir det egna blockspelet bättre och bättre och Malmö får svårt att avgöra. Andreas G gör dessutom sin bästa match för dagen och både sliter i försvaret samt dundrar in poäng från sin centerposition. Malmö når inte honom i block och gång på gång smäller det från mitten. Setvinst 25-15 och Sollentuna är i semifinal.

Calle droppar förbi blocket vid 20-21 i 2:a set

Det sätt man spelar de tre sista matcherna på lördagen imponerar. Visst finns det bitar att slipa på, som t ex fintrimning i försvarspositionerna, men killarna i laget är faktiskt själva nöjda med dag 1 och det händer inte så ofta.

Kvällen avslutas med dusch och middag tillsammans med tjejlaget på traditionell Pizzeria down town Katrineholm.

Andreas G i ett av sina mäktiga anfall i mitten

Semifinalen 10:30 gick mot Hylte, som slog ut Vindrarp i kvarten. Vi hade räknat med Vindrarp och slarvat med scoutingen av Hylte, men det vi visste var bl a att det hade ett lag med enbart 6 spelare och ingen avbytare, samt en passare som varit lite krasslig. De hade också haft en tuffare väg till semin än oss och borde rimligtvis därmed vara lite mer slitna. Å andra sidan hade Hylte revansch att fordra då Sollentuna slog ut dem i U17 semi 2008 samt i placeringsmatch 5-8 i U19 2008.

Dags för delmål 2, dvs att vinna semin och ta sig till final. Efter lördagen hade vi hittat en uppställning som kändes starkast, vilken kanske inte var den vi planerat för veckan innan. Matchen startar och Sollentuna gör det lite för svårt för sig och bjuder bort ett par poäng inledningsvis och hamnar ett par bollar under. Underläge 2-7 blir 3-7 och även 4-7, men just vid bollen 4-7 så är olyckan framme för Hylte och passaren krockar med egen spelare och stukar foten rejält. Sollentunaspelarna och tillika RIG-kompisarna inser allvaret och är nästan först framme och inleder skadeförebyggande åtgärder vid fotledsstukning.

Efter medicinsk paus på 10 minuter så försöker Hylte fortsätta med den skadade spelaren, vilket i mångas ögon är ett klart tveksamt beslut då han inte kan ens stödja på foten. Resten av setet blir närmast farsartat med en spelare som bitvis sitter på plan och lagkompisar som flyttar runt honom. Sollentuna underpresterar klart också men vinner setet klart med 25-20. I setpausen bestämmer sig Hylte för det enda rätta och bryter matchen. Sollentuna avancerar därmed till final på ett mycket trist sätt och denna semifinal var nog en av de märkligaste matcher som killarna spelat på mycket, mycket länge.

Andreas E gör 4-5 i skiljet i finalen

Att finalen skulle bli tuff visste vi och det berodde på fyra saker; 1) vi hade inte fått så värst många tuffa matcher hittills i turneringen, 2) vi hade inte fått spela nån vettig volleyboll på söndagen, 3) känslan och medkänslan efter semifinalen skulle bli svår att släppa mentalt och 4) vi skulle möta Falkenberg vilka är riktigt bra.

Målsättningen med U19 SM var att ta sig till final, men väl där så finns det inte på världskartan att förlora. Timmarna innan laddade laget rejält vilket bitvis syns under inbollningen. Spelet laget hade fått ihop med den nykomponerade uppställningen hade dessutom visat sig fungera bra. Med lika bra block/defence som tidigare och med lika bra anfall skulle Falkenberg inte få det så lätt.

Timeout i skiljeset

Tyvärr lyser avsaknaden av en bra semifinal igenom och även fast Sollentuna ta ledningen initialt så är det Falkenberg som ganska snabbt tar över spakarna i första set. Vi spelar bra men är inte med i tempot, är sena och får jaga på varje boll. Setförlust 16-25. Innan matchen pratade vi om att snabbt skaka av sig alla bollar som motståndarna smashar in och inte låta påverkas av det. I andra set funkar det bättre, men Falkenberg tar trots allt ledningen ändå och ser ut att gå mot en 2-0 seger.

Just här visar Sollentuna samma sorts lagmoral som i JSM:et innan och bestämmer sig i mitten av setet att matchen inte är slut. Man höjer sig en nivå i alla moment och krigar på varje boll. Blocket sitter bättre och Falkenbergs spikers börjar droppa. Andreas G har ett par anfall som sitter hårt och snabbt att domarna bitvis chansar om bollen var inne eller ute. Vid underläge 18-21 kommer vändningen och Sollentuna tar två snabba poäng och har kontakt. Vid 20-21 möte Calle dubbelblock men droppar in i mitten och kvitterar 21-21. Staffan och Grundstedt fixar 22-22 via ett takblock och därefter gör Andreas E poäng på vänsterkanten till 23-22. Setet vinns med 25-22 och finalen är en helt öppen historia igen.

I skiljet tar Sollentuna ledningen med 2-1 men hamnar därefter under 3-5 som rinner iväg till 7-10 då Sollentuna enkelt side-out:ar till 8-10. Där chansar vi lite på att göra ett kort serveess, men Falkenberg läser spelet bra och gör 8-11 istället. I slutbollarna har Sollentuna lite svårt att göra det enkelt och anfallen blir lite för komplicerade. Samtidigt har Falkenberg segervittring och ger allt vilket lönar sig och skiljet rinner iväg till förlust 9-15.

Summerat gör Sollentunas killar en mycket bra turnering med tanke på förutsättningarna med de sena avhoppen. Frånsett första matchen så spelar laget faktiskt utan några svackor alls i turneringen. De klara vinsterna över Falköping och Malmö visar att man gått framåt ordentligt. Laget levererade en energi och moral vilken hela tiden tvingade motståndarna att prestera på topp för att ta poäng och det enda lilla problemet man var att man stundtals försökte spela för avancerat. Att ta sig till final och komma 2:a i detta startfält är inte illa. Spelarna i laget är dessutom bara 92:or och 93:or och har ett år kvar i U19. För två år sedan i U17 kom laget 6:a och nu tar man alltså silver. Halva gänget har nu ett medaljfacit av ett JSM-guld och ett U19-silver samma år, vilket inte är illa alls.

Samtliga i laget har del i silvermedaljen och skall ha beröm. Skall några nämnas extra så är det Andreas Grundstedt som levererar riktigt bra centerspel i kvartsfinalen och finalen samt Sean som kliver in och spelar center fast det egentligen inte är hans position.